En annan taktik för att behålla läsupplevelsen intakt, som många av oss verkar använda, är att undvika författarfotografier. Frida hade en bild på Fforde i sin bok och vi kom att tala om vilken allvarlig min de flesta författare gör på sina porträtt.

Det tog en stund innan diskussionen kom in på själva boken. Alla närvarande verkade ha uppskattat boken som läsupplevelse.
Vi pratade om vilken genre man skulle kunna placera boken i och imponerades av alla coola detaljer. Fforde har fått plats med otaliga spännande idéer i samma bok men lyckas introducera dem i handlingen utan att det känns omständigt. Ingen övertydlighet alltså, vi upplevde snarare att man missade många subtila skoj vid första genomläsningen.
"Den kvinnliga huvudpersonen var inte så kvinnlig" sa Alexandra, och fick olika grader av medhåll från oss andra. Jag tror vi var ense om att den romantiska dimensionen i boken var ganska platt.
Vi drog paralleller mellan konstens och litteraturens roll i Ffordes värld, och musikens roll i vår egen. Det gäller till exempel ungdomskulturer som i Ffordes universum kretsar kring konstnärliga epoker och i vårt dito ofta kring musikgenrer.
Sammanfattningsvis: Ännu en härlig, bokpratig träff om en härlig, pratvärd bok!
Instämmer med ALLT. En bra sammanfattning av en mycket bra träff! Legimus är verkligen superb.
SvaraRadera