söndag 24 januari 2016

Öppen stad?

Samtidigt som Miriam Bryant sjöng om en sista gång i glasburen på Stora torget under Musikhjälpen samlades Legimus ännu en gång, dock inte för sista. En tapper skara på endast tre personer - Björn, Linda och Simon - satte sig på Ammos crêperie för att sätta tänderna i Teju Coles Öppen stad.


Öppen stad berättar om den unge Jules, en psykologidoktorand ursprungligen från Nigeria som numer bor och verkar i New York (staden i bokens titel). Läsaren får följa Jules tankeflöde medan han promenerar på New Yorks gator, som rör allt från patienter han behandlar till händelser i hans förflutna. En stor del av boken utspelar sig även i Bryssel, där Jules försöker jaga rätt på sin mormor. Boken har fått mycket beröm för sin ärlighet och filosofiska språk.

Varken Linda eller Simon tyckte om boken, medan Björn ändå kunde uppskatta den någorlunda. Boken uppfattades sakna handling, och Jules totala brist på känslor och empati gjorde honom till en svår protagonist att sympatisera med vilket tillsammans med avsaknad av egentlig handling gav en svag läsupplevelse. Jules tankebanor kändes inte trovärdiga nog att återspegla ett "riktigt" tankemönster (jämfört med exempelvis James Joyce Ulysses), men samtidigt så pass flytande att de inte riktigt höll ihop.

Det Björn uppskattade med boken var de livshistorier läsaren får ta del av genom de personer Jules möter, allt från den äldre man som putsar hans skor till internetcaféföreståndaren han lär känna i Bryssel. Jules tar här rollen som en slags personifierad McGuffin, någon som glider igenom berättelsen och möjliggör intressanta händelser kring sin person, utan att för den skull vara så intressant i sig. Lite som protagonisten Shadow i Neil Gaimans American Gods.


En annan sak som diskuterades var Jules vistelse i Bryssel. Han åker under förevändningen att han vill hitta sin mormor, men väl på plats försöker han knappt ens. Han spenderar i storleksordningen 1 av 14 dagar på att leta. Att korsa Atlanten utan att göra några efterforskningar innan känns också väldigt märkligt - i dagens uppkopplade samhälle torde det gå att göra ganska bra undersökningar även från New York. Trots detta reflekterar varken boken i sig eller Jules själv över att han nog inte åkt till Bryssel av anledningen han intalat sig själv, vilket lämnar läsaren lite konfunderad. Vidare ställde sig gruppen tveksam till valet av bokens titel - den verkar syfta på New York och att staden skulle ha en central del, men är det verkligen så så passande när en sådan stor del utspelar sig i Bryssel?

Efter att crêpsen var uppätna, kaffet uppdrucket och boken färdigdiskuterad röstades The Five People You Meet in Heaven fram som nästa bok, och Legimus skingrades för denna gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar